Hela fredagen och lördagen har jag hostat, hostat och åter hostat!! Man kan ju bli galen! Det har varit en del tjejer i innebandylaget som har hostat en del, så kan tänka mig att jag blivit smittad därifrån. Ingen på jobbet hostar iaf.. Inte ännu! :) Tyvärr sätter det sig i lungorna på mig pga min astma, så det låter ganska illa när det sätter fart ordentligt. Ibland när jag ligger ner och andas ut mycket luft, "gurglar" det i halsen.. Låter skitäckligt, men jag kan inte riktigt sluta när jag hör det utan vill höra om det låter även i nästa andetag.. Jag vet.. det är äckligt... men det låter så knäppt!

Jag är rätt nervös inför matchen imorgon. Det är mot Rönnby och de är verkligen bra. Som jag sagt innan så vet jag att Balrog kan slå alla lag i serien, men det stoppar mig inte från att vara nervös. Dessutom så spelar herrlaget mot Umeå precis innan. Iaf.. det kommer bli mycket att göra imorgon. Jag kanske ska prata med Mange och Ludde och se om det verkligen är okej att jag är där när jag hostar som jag gör, med risk att smitta de andra. Om inte annat får jag be någon annan att fylla vattenflaskorna. För det är nog det sättet som smittar mest, förutom att hosta på någon tror jag.
......

Jag går in och kollar lite då och då på min statistik. Hur många det är som läser min blogg. Det varierar mellan 15-30 st varje dag. Kul!! Samtidigt är det väl lite läskigt eftersom det är så lätt att skiva exakt vad man tycker om alla och allt. Det är vissa saker som jag inte skriver om eftersom det kan direkt påverkar mig, men jag är nog rätt frispråkig ändå... tror jag. Iaf eftersom jag vet att det är så många som läser här så vill jag skriva om min mamma.

De senaste dagarna har varit väldigt jobbiga! Jag ringde mamma i torsdags och ville veta hur det var med henne, och hon berättade att hon varit hos läkaren. Hon ville egentligen inte oroa mig och hade därför inte sagt något sa hon, men hon ville ändå att jag skulle veta, om något hände. När hon sa så jag satt jag som tusen ? och visste inte riktigt vad jag skulle tro. Hon låter som en kråka för hon har haft något fel på halsen. Det har hon haft i över ett halvt år. Börjar bli rätt van vid det. Iaf så sa läkaren att han sett en "grej" som satt på stämbanden. Polyp tror jag att det heter.. men vet inte. Men han såg även en annan sak där.... Han tror att hon har fått cancer. Han hade talat om att hon antagligen behöver strålning och att hon måste opereras akut.

Cancer. Cancer. Min mamma. Min reaktion i torsdags var kanske inte så bra.. men jag vet inte hur man reagerar. Jag har tagit hand om mamma sen jag var mycket liten, och ända till jag var 17 och flyttade hemifrån. Det är inte så lätt att ta hand om någon när man är liten. Det brukar vara tvärt om. Det var mycket saker som inte var som de skulle när jag var yngre, och det har format mig till den jag är idag. Mycket av det jag gör är ganska konstigt, men om man ser till det som hände när jag var liten eller yngre, så är det egentligen inte så konstigt.

Jag tror att mitt lilla immunförsvar la sig ner platt och att det är därför min hosta tog fart. Så har jag även tänkt.. Vad finns det för mening att kämpa och hålla på, när det bara är skit som händer. Jag vet att man ska tänka på det positiva, men ibland undrar jag verkligen. Vem det nu är som testar mig, har fått mig på gränsen till magsår, hjärnblödning och lite mer!! Så det enda jag ber om just nu, är att allt ska gå bra med mamma, att jag får "min" lägenhet, och att alla får må bra. Då menar jag verkligen alla. Jag har också insett att man inte kan skjuta upp allt. Utan nu ska jag börja ta tag i mina problem, och ett av de största ska jag börja med på fredag.

Så till alla er som läser min blogg och träffar mig, Jag ber om ursäkt om jag är knäpp eller om jag börjar böla mitt i allt..
Det blir bättre till slut.