Ja, jag vet inte vad jag ska säga... Det går inte att sätta ord på den trötthet jag känner just nu. Nu har jag iaf varit med Ishi till veterinären och avlivat henne. Vi kom fram till att det var det enda rätta. Vi ville inte att hon skulle må dåligt mer. Så nu har jag börjat städa. Det är spyfläckar överallt, och det luktar bajs i hela lägenheten.

Den enda trösten jag känner nu, är att hon är med Asta i himlen, och att hon inte mår dåligt längre.

Ha det så bra nu Ishi! Vi ses sen! Jag kommer aldrig glömma er mina goa katter!